FRÅGOR OM PROJEKTET
Vilka driver Queerlit?
Vi är en projektgrupp som leds från Göteborgs universitet, med medarbetare på bland annat Södertörns högskola och KvinnSam. Projektet är finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Du kan läsa mer om oss här.
Hur länge pågår projektet?
Vi arbetar vidare under hela 2023, och därefter tas databasen över av KvinnSam. Följ oss gärna på sociala medier så berättar vi vad vi jobbar med just nu. Vi finns på facebook och instagram som @queerlitse.
FRÅGOR OM INNEHÅLLET
Hur många böcker finns det i databasen?
I skrivande stund har vi med cirka 2000 verk, men databasen utökas hela tiden.
Vilka verk finns med i databasen?
Skönlitteratur som tar upp samkönat begär/praktik eller överskridanden av binära könsnormer. Det innefattar alltså – men är inte begränsat till – vad som idag brukar kallas hbtqi. Du kan hitta våra inklusionskriterier här.
Jag vill ha tips på bra böcker om X, kan jag hitta det i Queerlit?
Både ja och nej. Med hjälp av ämnesorden kan du hitta böcker om särskilda ämnen. Men databasen innehåller inte bara bra böcker – det finns inget krav på kvalitet för att något ska vara med i Queerlit. En del av titlarna kommer du säkert tycka är dåliga och vissa är direkt kränkande. Queerlit är inte en tipslista, och är inte tänkt att användas för att hitta bra böcker. Det finns andra som tipsar om bra böcker – titta gärna in på vår sida med länkar så hittar du några av dem.
Finns det fackböcker i Queerlit?
Nej, Queerlit innehåller inte faktaböcker. Syftet med databasen har varit att samla skönlitteratur (romaner, dikter och noveller). Däremot tar vi med skönlitterärt hållna självbiografiska texter – sådant som kanske inte klassificeras som skönlitteratur på biblioteket, men som kan räknas dit. Du hittar våra inklusionskriterier här.
Finns det översatta böcker i Queerlit?
Ja, om de är skrivna av författare hemmahörande i Sverige och översatta till svenska. August Strindbergs En dåres försvarstal är ett sådant exempel. Även om Strindberg var svensk och främst skrev på svenska, så skrevs och publicerades En dåres försvarstal först på franska.
Varför finns inte boken X med i Queerlit?
Antingen för att den inte passar in i våra inklusionskriterier, eller för att vi har missat den.
Om du märker att vi saknar ett verk som borde finnas med: Ta först en titt på inklusionskriterierna. Passar det in? Mejla oss! Vi tar väldigt gärna emot tips: queerlit@lir.gu.se.
De flesta poster i Queerlit är ganska självklara, men det finns också många gränsfall. Ett av kriterierna för att inkluderas i databasen är till exempel att kontexten gör att verket kan anses höra hemma där. Det innebär att ett verk kan tas med i databasen om det exempelvis har kanoniserats som hbtqi-litteratur av communitygrupper. Med hjälp av det kriteriet har vi till exempel med Tove Janssons serie om Mumintrollen, som innehåller blinkningar till homosexuell subkultur och som många hbtqi-personer läst på det sättet. (Däremot har vi inte tagit med alla böcker som utspelar sig i Muminvärlden, utan bara den egentliga Mumintrollen-serien.)
Samma kriterium använder vi också för att ta med verk som beskrivs som hbtqi-litteratur i forskning. Så är det till exempel med Viktor Rydbergs roman Den siste Athenaren (1859), som 1928 var föremål för en studie där litteraturvetaren Victor Svanberg nämnde det han kallade Rydbergs “gossekärlek”. Därefter kom Rydbergs författarskap ofta att läsas utifrån homosexuella perspektiv, vilket gjort att vi tagit med delar av det i Queerlit.
Men … den här boken handlar ju inte om hbtqi?
Den skönlitteratur som finns med i Queerlit-databasen skildrar samkönat begär och överskridanden av binära könsnormer. Det är en väldigt bred definition, som innefattar mycket mer än vad som ryms inom hbtqi.
Vi har valt att göra så för att få med även vanföreställningar, myter och nidbilder. Databasen är en forskningsinfrastruktur och riktar sig i första hand till forskare. Syftet är att underlätta framtida forskning och ge ny kunskap om bland annat åsikter, fördomar och fantasier – både positiva och negativa. Queerlit är alltså inte en tipslista, och är inte tänkt att användas för att hitta bra böcker.
Jag har skrivit en bok med hbtqi-tematik, kan den komma med i databasen?
Om den passar in i inklusionskriterierna så tar vi med den. För att bli aktuell för Queerlit behöver den vara utgiven och ha ett ISBN-nummer.
FRÅGOR OM ÄMNESORDEN OCH TESAURUSEN
Läs gärna mer om våra ämnesord och tesaurusen här.
Vilka ämnesord använder ni?
Vi har skapat en egen tesaurus, Queer Literature Indexing Thesaurus (QLIT). I tesaurusen finns drygt 800 ämnesord som handlar om databasens områden. För att beskriva andra aspekter av litteraturen använder vi även ämnesord från andra ämnesordslistor: SAO (Svenska ämnesord), Barnämnesord och SAOGF (Genre och form).
I databasen är QLIT-ämnesorden gula, och de andra ämnesorden grå.
Varför finns det inga ämnesord på boken X?
Vi arbetar löpande med att lägga in ämnesord, men vi har inte hunnit med alla titlar ännu. Det finns också verk som vi inte vet tillräckligt mycket om för att kunna lägga ämnesord på. I så fall kan verket finnas med i databasen utan några ämnesord alls. Om du märker att vi saknar ämnesord på ett verk som du själv känner till får du gärna höra av dig till oss på mejl: queerlit@lir.gu.se
Varför finns det inga böcker med ämnesordet X?
När vi skapat ämnesorden (läs mer om det här) har vi försökt tänka på vilka böcker som skulle kunna finnas, snarare än att det ska finnas böcker som alla orden kan användas till. Därför finns det ämnesord som inte har några titlar kopplade till sig.
Till exempel vill vi att alla ämnesord ska innehålla varianter för alla aspekter av hbtqi, och har genomgående specificerande termer för bisexuella, homosexuella, intersexpersoner, queera personer och transpersoner. Därför finns det – exempelvis – inte bara ämnesord som “Unga transpersoner”, “Föräldrar till transpersoner” och så vidare – utan också motsvarande ämnesord för bisexuella, lesbiska, bögar, intersexpersoner och queera personer. Så gör vi alltså även om det inte finns böcker som berör var och en av dessa grupper. En sorts inkluderingstanke, alltså, som tyvärr inte alltid förverkligats i litteraturen.
Men det kan förstås också vara så att vi missat eller inte hunnit indexera de böcker som handlar om det ämnesord du sökt på – hör gärna av dig till queerlit@lir.gu.se med tips i så fall! Ja, och så går det ju alltid att skriva en bok om det ämne du saknar …
Jag sökte på ”bisexualitet” men hittade inte böcker med bisexuella gestalter?
Om du vill hitta böcker med bisexuella gestalter ska du söka på ”bisexuella”. Söker du på ”bisexualitet” hittar du istället böcker som tar upp ämnet bisexualitet. Till exempel så här:
Ämnesord bisexualitet: I boken förekommer en dialog mellan person X och person Y, där de pratar om bisexualitet.
Ämnesord bisexuella: I boken förekommer person Z, som är bisexuell.
Varför hittar jag inga böcker från 1800-talet när jag söker på 1800-talet?
Då har du sökt på ämnesordet 1800-talet. Med ämnesord “1800-talet” får du upp alla böcker som handlar om 1800-talet, men däremot inte alla böcker som är skrivna på 1800-talet. För det senare, använd istället filtret för utgivningsår. Ange “1800” i från och “1899” i till.
Hur använder ni ämnesordet X?
Till alla våra ämnesord finns ett scope note, det vill säga en förklarande text som beskriver hur ämnesordet används i databasen. Du kan se alla våra scope notes i databasen, om du klickar på fliken ”Ämnen”.
Varför använder ni ämnesordet X?
En del av ämnesorden i Queerlit är sådana som använts i svenskan för länge sedan, men inte används längre. Vissa är också kränkande. Sådana ämnesord har vi på verk som själva använder dem.
Det finns också ämnesord som är till för att fånga upp både utdaterade och kränkande ord – de samlas under de överordnade termerna ”Historiska termer” respektive ”Skällsord.”
Vad betyder det när det står ”perifert” efter ett ämnesord?
Det vanliga sättet att använda ämnesord är att bara ta med de mest centrala ämnena i boken. Men Queerlit vill göra det möjligt att hitta motiv som förekommer lite mer i förbifarten också, sådant som kanske inte har avgörande betydelse men som kan vara intressant för forskare och specialintresserade. När du söker i databasen kan du därför ibland se att det står till exempel ”Unga intersexpersoner – perifert” som ämnesord. Det kan innebära att det förekommer en ung intersexperson i berättelsen, men att den personen inte är med särskilt mycket. Eller att unga intersexpersoner diskuteras i någon kort passage.