Ämnesord och tesaurus

För att göra litteraturen i Queerlit-databasen mer sökbar är verken indexerade med ämnesord från en speciellt framtagen tesaurus – Queer Literature Indexing Thesaurus (QLIT). I tesaurusen finns drygt 800 ämnesord som speglar de aspekter av litteraturen som berör samkönade sexuella praktiker, känslor och/eller identiteter, liksom överskridanden av binära könsnormer genom kropp, klädsel och/eller identitet.

För att beskriva andra aspekter av litteraturen, som till exempel var och när skildringen utspelar sig, mer allmän tematik eller genre, används även ämnesord från andra ämnesordslistor: SAO (Svenska ämnesord), Barnämnesord och SAOGF (Genre och form). 

Redaktion

Efter Queerlit-projektets slut 2023 tillsattes en QLIT-redaktion, som samordnas av GRIDH (Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora) vid Göteborgs universitet.

Redaktionen består av representanter från KvinnSam, Kungliga biblioteket, Queerrörelsens arkiv och bibliotek samt arbetsgruppen för queerlitterär omvärldsbevakning inom Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+.

Princip

Det är vanligt att tesaurusar utgår från en princip om att vara dokumentbaserade, det vill säga att de ämnesord som ingår ska kunna vara tillämpbara på något dokument eller verk som finns i den samling som ska indexeras. Enligt denna princip läggs ett nytt ämnesord till först när det skrivits en bok som behandlar ämnet.

QLIT frångår medvetet denna princip, vilket innebär att det kan finnas ämnesord i tesaurusen som inte ger någon träff vid en sökning. Exempelvis finns det, för de ämnesord som används för skildringar av hbtqi-personer, genomgående specificerande termer för bisexuella, homosexuella, intersexpersoner, queera personer och transpersoner, även om det inte finns böcker som berör var och en av dessa grupper.

Genom att skapa ämnesord oberoende av den litteratur som är tänkt att beskrivas synliggör tesaurusen också vilken litteratur som saknas (eller åtminstone inte blivit indexerad). Det kan också fungera som en inspiration till precision för både den som indexerar och den som söker litteratur – om det enda ämnesordet som finns tillhands är ”hbtqi-personer” kanske ingen kommer att tänka på att en mer passande term i något fall kan vara ”Unga intersexpersoner”. 

Historia 

QLIT bygger på en översättning och bearbetning av den engelskspråkiga tesaurusen Homosaurus – an International LGBTQ+ Linked Data Vocabulary. Ett urval av de Homosaurus-termer som används för skönlitterära verk hos de två institutioner som mest utförligt implementerar Homosaurus – Digital Transgender Archive och IHLIA LGBTI Heritage – översattes, men vissa relationer mellan ämnesorden har justerats och ett antal ämnesord har lagts till.

Arbetet med tesaurusen fortsatte under Queerlit-projektets gång för att revidera och lägga till ämnesord, så att litteraturen kan beskrivas så bra som möjligt. Efter Queerlit-projektets slut 2023 övertogs ansvaret för tesaurusen av QLIT-redaktionen, som kan lägga till nya ämnesord och vid behov ändra de befintliga.

Struktur 

QLIT är uppbyggd med länkade data, där ämnesorden har inbördes relationer till varandra och till termer från andra tesaurusar. Relationerna handlar antingen om hierarki, association eller ekvivalens. 

  • Hierarkiska relationer: Tesaurusen består av ett antal topptermer, som i de flesta fall är knutna till ett eller flera underordnade, mer preciserande ämnesord. Till exempel går ämnesordet ”hbtqi-personer” att precisera med ämnesorden ”Bisexuella”, ”Homosexuella”, ”Intersexpersoner”, ”Queera personer” och ”Transpersoner” (och flera andra, till exempel ”Migranter (hbtqi)” och ”Äldre hbtqi–personer”) – och dessa kan i sin tur ha ytterligare underordnade ämnesord. Det ämnesord som mest exakt beskriver det som skildras i en bok används, men ämnesord med gemensamma överordnade ämnesord är inte varandra uteslutande, så det går att använda exempelvis både ”Bisexuella” och ”Migranter (hbtqi)” för att indexera ett verk. Hierarkiska relationer kallas här övergripande och underordnade – i den underliggande datan beskrivs de som broader respektive narrower.
  • Associativa relationer: Ämnesorden kan vara länkade till varandra oberoende av över-/underordning, om de kan förstås ha en nära associativ koppling till varandra. Exempelvis är ämnesorden ”Barnbarn” och ”Mor- och farföräldrar” relaterade på detta sätt. Sådana relationer kallas här relaterade – i den underliggande datan beskrivs de som related.
  • Ekvivalenta relationer: De ämnesord i QLIT som har motsvarigheter i Homosaurus, SAO, Barnämnesord, eller LCSH – Library of Congress Subject Headings – är länkade till dessa. Relationen kan vara exakt – om ämnesorden syftar på precis samma koncept – eller nära – om det finns någon mindre skillnad i vad ämnesorden syftar på. Till exempel är QLIT-termen ”Föräldrar till bögar” relaterat som en exakt motsvarighet till Homosaurus-termen ”Parents of gay men” och som en nära motsvarighet till LCSH-termen ”Parents of gays”, eftersom den senare används både för föräldrar till bögar och för föräldrar till lesbiska. I den underliggande datan beskrivs exakta motsvarigheter som exactMatch, och nära motsvarigheter som closeMatch. 

Den hierarkiska strukturen gör det möjligt att göra mer inkluderande sökningar, så att exempelvis en sökning på ämnesordet ”hbtqi-personer” också ger träffar på verk som är indexerade med ämnesorden ”Bisexuella”, ”Äldre hbtqi-personer” eller andra ämnesord som är underordnade i relation till söktermen. De associativa relationerna påverkar inte sökfunktionaliteten direkt, men kan fungera som vägledning och inspiration för den som söker litteratur om ett ämne, och kan vara intresserad av närliggande ämnen. Matchningarna till ekvivalenta termer i de andra tesaurusarna gör det möjligt att få träffar på sökningar på engelska versioner eller alternativa formuleringar av ämnesorden – till exempel så att en sökning på engelskans ”Parents of gay men” ger träffar på verk som indexerats med ämnesordet ”Föräldrar till bögar”. 

Många ämnesord har även alternativa begrepp listade, vilket ytterligare ökar sökbarheten. Det kan handla om synonymer, slanguttryck, förkortningar eller motsvarande ord på andra språk, men även termer som kan anses utdaterade eller nedvärderande. En sökning på till exempel ”hbtqi-samer”, ”Sámit (hbtqi)” eller ”Lappar (hbtqi)” ger därmed träffar på verk som indexerats med den föredragna termen ”Samer (hbtqi)”. De alternativa begreppen kallas här varianter – i den underliggande datan beskrivs de som altLabel och de föredragna termerna som prefLabel. 

Till varje ämnesord hör en kort beskrivning som förklarar hur begreppet används i detta sammanhang och ibland ger hänvisningar till andra ämnesord som hellre bör användas i vissa fall. Dessa beskrivningar kallas här anvisning – i den underliggande datan beskrivs de som scopeNote. 

Perifera ämnen 

Vanligtvis indexeras verk bara med de ämnesord som beskriver de mest framträdande och centrala ämnena i boken. Queerlit vill göra det möjligt att även hitta hbtqi-motiv som förekommer lite mer i förbifarten och kanske inte har någon avgörande betydelse för skildringen i stort. När du söker här på Queerlits egen sida kan du därför ibland se att det står till exempel ”Unga intersexpersoner – perifert” som ämnesord. Det kan innebära att det är någon ung intersexperson skildras i berättelsens utkant, eller att unga intersexpersoner diskuteras i någon kort passage.

Den tekniska lösningen bakom de perifera ämnesorden bygger på att vi i dessa fall indexerar i det som kallas beståndsposten – där vanligtvis information noteras som är specifik för de exemplar som finns i ett visst biblioteks bestånd – snarare än i instansposten – som är till för information som är gemensam för en viss utgåva av ett verk.

För den som söker i Libris webbsök, eller i en lokal bibliotekskatalog, kommer de perifera ämnesorden inte att synas – de är bara med i Queerlits eget gränssnitt.