{"id":295,"date":"2023-11-24T11:02:39","date_gmt":"2023-11-24T10:02:39","guid":{"rendered":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/?page_id=295"},"modified":"2023-11-27T13:10:06","modified_gmt":"2023-11-27T12:10:06","slug":"den-aldsta-litteraturen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/den-aldsta-litteraturen\/","title":{"rendered":"Den \u00e4ldsta litteraturen"},"content":{"rendered":"\n

Hur gammal \u00e4r den \u00e4ldsta litteraturen som n\u00e4mner samk\u00f6nade beg\u00e4r eller k\u00f6ns\u00f6verskridanden? F\u00f6r att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan beh\u00f6ver vi f\u00f6rst komma fram till vad som menas med svensk litteratur. N\u00e4r de f\u00f6rsta runorna ristades inom det omr\u00e5de som idag r\u00e4knas som Sverige fanns inte Sverige \u00ad\u2013 vare sig som begrepp eller som id\u00e9. P\u00e5 samma s\u00e4tt har skrifter nedtecknats inom omr\u00e5den som tidigare tillh\u00f6rt Sverige men som idag tillh\u00f6r Norge och Finland. M\u00e4nniskor har i alla tider f\u00e4rdats mellan platser och f\u00f6rt med sig ber\u00e4ttelser, vittnesm\u00e5l och historier. Den saga som en g\u00e5ng ber\u00e4ttades vid en l\u00e4gereld i det som idag \u00e4r Sverige kanske senare blev det som nedtecknades p\u00e5 Island, om det kan vi idag bara spekulera<\/a>. Just d\u00e4rf\u00f6r inkluderar Queerlit bara litteratur som skrivits p\u00e5 svenska och\/eller inom Sveriges nuvarande gr\u00e4nser.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Runstenarna – Queerlits \u00e4ldsta texter<\/h2>\n\n\n\n

De \u00e4ldsta l\u00e4ngre skrifterna inom Sveriges nuvarande gr\u00e4nser <\/a>\u00e4r runstenar, det moderna skriftspr\u00e5ket med latinska bokst\u00e4ver b\u00f6rjade inte anv\u00e4ndas i Sverige f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1200-talet.<\/p>\n\n\n\n

De runstenar som finns kvar l\u00e4mnar oftast mycket kortfattade redog\u00f6relser. Men p\u00e5 vissa av dem finns ocks\u00e5 f\u00f6rbannelser \u00f6ver den som v\u00e5gar skada stenen, och bland dem hittar vi de f\u00f6rsta skriftliga, svenska omn\u00e4mnandena av samk\u00f6nad praktik. Bj\u00f6rketorpsstenen i Blekinge uppf\u00f6rdes antagligen under 600-talet, den senare delen av j\u00e4rn\u00e5ldern. Det \u00e4r en av Sveriges h\u00f6gsta runstenar, en fyra meter h\u00f6g sten som tillsammans med tv\u00e5 andra l\u00e4gre runstenar bildar en ring. P\u00e5 stenen finner vi f\u00f6ljande inskription, \u00f6versatt till nutida svenska:
<\/p>\n\n\n\n

\n

\u00c4rofulla runors rad dolde jag h\u00e4r, m\u00e4ktiga runor. Rastl\u00f6s av arghet, d\u00f6d genom list skall den bli som bryter detta. Jag sp\u00e5r f\u00f6rd\u00e4rv.<\/p>\n(Nationalencyklopedin u.\u00e5.)<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Arghet \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av det fornnordiska ordet argr\/ergi\/ragr. Vad ordet egentligen betyder \u00e4r omtvistat men ordet sammankopplas med omanlighet, brukandet av omanlig sejd (magi) och att bli penetrerad av en annan man. Liknande inskriptioner finns p\u00e5 den samtida Stentoftestenen och p\u00e5 Salebystenen som daterats till sent 900-tal eller tidigt 1000-tal.<\/p>\n\n\n\n

Samtliga tre runstenar finns representerade i Queerlit:<\/p>\n\n\n\n

Bj\u00f6rketorpsstenen<\/a>
Stentoftestenen<\/a>
Salebystenen <\/a><\/p>\n\n\n\n

Sagorna \u2013 det som inte ryms i Queerlit<\/a><\/h2>\n\n\n\n

L\u00e5ngt innan skriftspr\u00e5ket var allm\u00e4nt utbrett f\u00f6rde m\u00e4nniskor vidare ber\u00e4ttelser om gudar, sl\u00e4ktingar och hj\u00e4ltar i muntlig tradition. I den fornnordiska traditionen finns m\u00e5nga s\u00e5dana ber\u00e4ttelser som skildrar k\u00f6ns\u00f6verskridanden och samk\u00f6nat beg\u00e4r. Sagan Hervors och Heidreks saga<\/em>, som nedtecknades p\u00e5 1300-talet, ber\u00e4ttar till exempel om vikingen Hervor. Hennes far d\u00f6r i en strid mot den svenske hj\u00e4lten Hjalmar, varp\u00e5 Hervor kl\u00e4r sig i manliga kl\u00e4der, tar det manliga namnet Hervar\u00f0r och omn\u00e4mns sedan i sagan med manliga pronomen. Hervor\/ Hervar\u00f0r \u00e4r en h\u00f6vding, g\u00f6r r\u00e4der, plundrar och beger sig till sin faders grav f\u00f6r att ta tillbaka det mytiska sv\u00e4rdet Tyrfing. Andra exempel fr\u00e5n den fornnordiska traditionen \u00e4r den manskl\u00e4dda kvinnan Byx-Aud i Laxdalarnas saga,<\/em> och halvguden Lokes f\u00f6rvandling till sto eller Tors cross-dressing i Den poetiska Eddan<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Det mesta av den fornnordiska traditionen nedtecknades f\u00f6rst p\u00e5 Island<\/a>, men varifr\u00e5n det muntliga materialet ursprungligen kommer ifr\u00e5n \u00e4r mycket sv\u00e5rt att veta. Sagor kan ha fogats samman med andra ber\u00e4ttelser och f\u00f6r\u00e4ndrat sin inneb\u00f6rd n\u00e4r de \u00e5terber\u00e4ttats mellan generationerna. Att Hervors och Heidreks saga nedtecknades p\u00e5 Island r\u00e5der det inget tvivel om, men i sagan omn\u00e4mns Svearnas hj\u00e4lte Hjalmar och Hervors\/ Hervar\u00f0rs far Angantyr ska ha varit en av Angrims s\u00f6ner, \u00e4ven kallad Angrim p\u00e5 Boms\u00f6 och stamfader till Muns\u00f6\u00e4tten (Muns\u00f6 ligger p\u00e5 Eker\u00f6 i Uppland).<\/p>\n\n\n\n

Det vi d\u00e4rmed kan konstatera \u00e4r att det finns ber\u00e4ttelser om k\u00f6ns\u00f6verskridande i det skandinaviska ber\u00e4ttandet och att de ocks\u00e5 inneh\u00e5ller mytiska gestalter som kopplas samman med svearna och platser i Sverige. D\u00e4remot finns dessa ber\u00e4ttelser allts\u00e5 inte representerade i Queerlit, eftersom de inte nedtecknades i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

De medeltida balladerna<\/h2>\n\n\n\n

Det vi idag t\u00e4nker p\u00e5 som ballader har lite att g\u00f6ra med de medeltida balladerna. Ist\u00e4llet var det en form av ber\u00e4ttande visa som bevarades genom en muntlig tradition. De h\u00e4r visorna \u00e4r om\u00f6jliga att tidsbest\u00e4mma och \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r definitionen \u201dsvensk\u201d knepig att anv\u00e4nda sig av, eftersom balladerna ofta var en del av en st\u00f6rre europeisk s\u00e5ngkultur. (Musikverket, u.\u00e5.). Crossdressing, att kl\u00e4 sig i kl\u00e4der associerade med ett annat k\u00f6n, \u00e4r ett \u00e5terkommande tema i Riddarvisorna, som utspelar sig n\u00e5gon g\u00e5ng under perioden 1100-talet till 1500-talet. Balladerna handlar ofta om konflikter, k\u00e4rlek, v\u00e5ld, hj\u00e4lted\u00e5d och svek.<\/p>\n\n\n\n

I Queerlit finns f\u00f6ljande medeltida ballader:
Jungfrun h\u00e4mtar sin f\u00e4stman<\/a>
Riddar Malkom f\u00e4ngslas f\u00f6r h\u00e4stst\u00f6ld<\/a>
Kerstin Stalldr\u00e4ng<\/a><\/p>\n\n\n\n

Balladerna g\u00e5r \u00e4ven att l\u00e4sa i sin helhet hos Litteraturbanken:
Jungfrun h\u00e4mtar sin f\u00e4stman<\/a>
Riddar Malkolm f\u00e4ngslas f\u00f6r h\u00e4stst\u00f6ld<\/a>
Kerstin Stalldr\u00e4ng<\/a><\/p>\n\n\n\n

Andra \u00e4ldre verk i Queerlit<\/h2>\n\n\n\n

I Queerlit finns \u00e4ven \u00e4ldre verk som kallas specialposter. Dessa \u00e4r verk som av n\u00e5gon anledning inte kan h\u00e4mtas fr\u00e5n Libris, t.ex. f\u00f6r att publicerings\u00e5ret inte visar n\u00e4r verket faktiskt skrevs. Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel p\u00e5 den typen av texter.<\/p>\n\n\n\n

Gustav III<\/h3>\n\n\n\n

Under slutet av 1700-talet cirkulerade handskrivna sm\u00e4desskrifter om kung Gustav III, d\u00e4r rykten om hans p\u00e5st\u00e5dda sexuella relationer med m\u00e4n framkom. I litteraturvetaren Annie Mattssons avhandling Komediant och riksf\u00f6r\u00e4ddare<\/em> fr\u00e5n 2010 konstateras att anklagelser om sodomi f\u00f6rekommer i materialet, \u00e4ven om de inte \u00e4r dominerande. Dessa sm\u00e4desskrifter, skrivna kring 1780 och 1790, inkluderar referenser till kungens p\u00e5st\u00e5dda romantiska relationer och \u00e4r bevarade i flera handskriftversioner, men har endast publicerats i Mattsons avhandling. Samtidigt uttryckte drottning Hedvig Elisabeth Charlotta i sin dagbok p\u00e5 franska bekymmer \u00f6ver kung Gustav III:s p\u00e5st\u00e5dda homosexuella relationer, vilket ger en ytterligare dimension till den tidstypiska kontexten kring kungens personliga liv och rykten om sexuella relationer med m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

Grifte Runor<\/a>
Kort Ber\u00e4ttelse om 1789 \u00c5rs Revolution och dess orsaker<\/a>
Lanterna Magica<\/a>
Hedvig Elisabeth Charlotta, dagbok<\/a><\/p>\n\n\n\n

Drottning Kristina<\/h3>\n\n\n\n

Drottning Kristina, som ocks\u00e5 kallats kung Kristina, har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r spekulation kring sitt k\u00f6n och sexualitet. Brev till hovdamen Ebba Sparre, tolkade av Eva Haettner Aurelius som k\u00e4rleksbrev till en kvinna, ing\u00e5r i urvalet av Kristinas brev fr\u00e5n slutet av 1600-talet. I hennes sj\u00e4lvbiografi, skriven under samma period och senare \u00f6versatt till svenska, reflekterar Kristina \u00f6ver sin tacksamhet f\u00f6r en sj\u00e4l ”helt manlig, liksom resten av min kropp.”<\/p>\n\n\n\n

Drottning Kristinas brev till Ebba Sparre<\/a>
Drottning Kristinas historia, skriven av henne sj\u00e4lv<\/a><\/p>\n\n\n\n

Johannes Magnus<\/h3>\n\n\n\n

En av de kungar som n\u00e4mns i den fantasifulla regentl\u00e4ngden \u00e4r Gostag (nummer 90 i regentl\u00e4ngden, \u00e4ven Gostagus, Oftanus eller \u00d6sten III), som i kapitel 40 av den \u00e5ttonde boken inte bara s\u00e4gs \u00e4gna sig \u00e5t ”de mest smutsiga samlag” utan ocks\u00e5 om n\u00e4tterna kl\u00e4r sig i kvinnodr\u00e4kt och upptr\u00e4der ”som en f\u00f6rvekligad gycklare”. Verket skrevs och gavs ut p\u00e5 1500-talet, d\u00e5 p\u00e5 latin och med titeln Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus<\/em> (”Historia om alla g\u00f6ternas och svearnas konungar”). I Queerlit finns den svenska, betydligt senare, \u00f6vers\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n

Johannes Magnus, Goternas och svearnas historia<\/a><\/p>\n\n\n\n

Heliga Birgitta<\/h3>\n\n\n\n

I Heliga Birgittas Uppenbarelser<\/em> antyds p\u00e5st\u00e5dd sodomi hos kung Magnus Eriksson, d\u00e4r Dj\u00e4vulen p\u00e5st\u00e5r att han uppmanat kungen att beg\u00e5 synder som han inte v\u00e5gade utf\u00f6ra \u00f6ppet. Boken, dikterad av Heliga Birgitta p\u00e5 svenska under 1300-talet och nedtecknad p\u00e5 latin, inneh\u00e5ller dessa antydningar och har \u00f6versatts till svenska flera g\u00e5nger, med en vetenskaplig utg\u00e5va fr\u00e5n 2000-talet tillg\u00e4nglig i Queerlit.<\/p>\n\n\n\n

Heliga Birgitta, Uppenbarelser<\/a><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor och litteratur<\/h2>\n\n\n\n

Hei\u00f0reks saga: Hervarar saga ok Hei\u00f0reks konungs<\/em>. (1924). K\u00f8benhavn: Samfund til udgivelse af gammel nordisk litteratur<\/p>\n\n\n\n

Mayburd, Miriam. \u201c\u2018Helzt \u00fe\u00f3ttumk n\u00fa heima \u00ed millim<\/em>\u02bc: A Reassessment of Herv\u00f6r in Light of Sei\u00f0r\u2019s Supernatural Gender Dynamics\u2026 .\u201d Arkiv f\u00f6r nordisk filologi<\/em> 129 (2014): 121\u201364<\/p>\n\n\n\n

Mattsson, Annie (2010). Komediant och riksf\u00f6rr\u00e4dare: handskriftcirkulerade sm\u00e4deskrifter mot Gustaf III<\/em>. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010<\/p>\n\n\n\n

Musikverket (u.\u00e5,). Medeltida ballader. <\/em>Tillg\u00e4nglig https:\/\/musikverket.se\/svensktvisarkiv\/medeltida-ballader\/<\/a> [2023-10-23]<\/p>\n\n\n\n

Nationalencyklopedin (u.\u00e5.). Bj\u00f6rketorpsstenen. Tillg\u00e4nglig Nationalencyklopedin. [2023-10-02]<\/p>\n\n\n\n

Riksantikvarie\u00e4mbetet (2014). Bj\u00f6rketorp. Tillg\u00e4nglig https:\/\/www.raa.se\/app\/uploads\/2014\/11\/03.Runstenen-Bj%C3%B6rketorp.pdf<\/a> [2023-10-02]<\/p>\n\n\n\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur gammal \u00e4r den \u00e4ldsta litteraturen som n\u00e4mner samk\u00f6nade beg\u00e4r eller k\u00f6ns\u00f6verskridanden? F\u00f6r att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan beh\u00f6ver vi f\u00f6rst komma fram till vad som menas med svensk litteratur. N\u00e4r de f\u00f6rsta runorna ristades inom det omr\u00e5de som idag r\u00e4knas som Sverige fanns inte Sverige \u00ad\u2013 vare sig som begrepp eller som id\u00e9. P\u00e5… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den \u00e4ldsta litteraturen<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295"}],"collection":[{"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=295"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":313,"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295\/revisions\/313"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/queerlit.dh.gu.se\/om\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}